soulandsounds

Det är en riktig konst...

Jag jobbar och sliter så oerhört hårt med den här skivan, att jag ibland glömmer bort vem jag är bakom den här arbetsnarkomanen-supermamman-försökavarabra-flickvännen. Jag känner mig otroligt lyckligt lottad över att ha en fin famillj, underbara vänner, några få men FANTASTISKA vänner och en gåva när det gäller att vara kreativ och göra någonting bra ur det dåliga.

Men ibland känner jag att det innebär en hel del krav och måsten, och press, och ibland känns det bara tungt att bära. Så då brukar jag ha en strunt-kväll efter att barnen har somnat (eftersom jag aldri skulle strunta i dem), och då struntar jag i att vara fin, jag sminkar av mig, sätter på mig mjukisbyxor, stänger av mobilen, och struntar totalt i allt jag måste göra, vad folk tycker och har en riktig EGO-kväll.

För så är det faktiskt, att ingen kan någonsin känna dig själv bättre än du gör, inget annan vet vad du behöver och borde hålla dig borta ifrån. Råd är bra, men besluten måste du fatta själv. Och det enda jag behöver just nu är en stor fet godisskål, en rolig film och en soffkväll där man inte får bära smink, där man måste ha håret i en ruffsig toffs och dresscoden är Mjukiskläder. Och en Cesar.

Imorgon lovar jag att det ska vara klass på mig igen. Inte idag, nu tillåter jag mig att vara mig själv.